Genomgång av Bedömningskortet vid en hönsutställning
Källa: Svensk Fjäderfästandard
Livskraft typ och kroppsform (helhetsintryck samt det för rasen typiska)Högst 30 poäng Betydelsen av att ett djur är livskraftigt och vid god hälsa är självklart den viktigaste punkten. Uppfyller inte djuret dessa krav. kan det inte bedömas. Djurets typ och kroppsfrom bedöms enligt standardbeskrivningen. God typ är något man måste lägga stor vikt vid och belöna. Om djuret har mindre bra typ eller saknar något av det för rasen typiska straffas djuret genom poängavdrag. Helhetsintrycket är en beteckning för det omedelbara intrycket djuret ger domaren när det står lugnt i buren och har intagit en naturlig ställning.
|
 |
Skötsel, hälso- och utställningstillstånd (kondition)
Högst 10 poäng
Utställaren påverkar själv denna punkt i högsta grad, genom att ställa ut friska och välskötta djur. Misskötta djur hör inte hemma i en utställningsbur. Djur med ohyra har inte heller på en utställnig att göra. Förutom att vara välskötta bör djuren vara förberedda för en utställning. De bör vara rena och burtränade, så att de visar sig från sin bästa sida. Djuren skall även vara i god kondition, pigga, livliga och med rätt ansiktsfärg.
Storlek och vikt
Högst 10 poäng
När det gäller storlek och vikt är det betydelsefullt att standardkraven följs. Dvärghöns får inte bli för stora och de stora får inte bli för små. Vidare får man se upp så att djur som ska vara graciösa inte blir grova och klumpiga.
Rygg, vingar och stjärtställning (balansen)
Högst 10 poäng
Kraven är olika beroende på ras. Ryggens form, längd, ställning och bredd är av stor betydelse för alla raser. Vingarnas storlek, form, ställning och deras placering på kroppen är av stor betydelse för helhetsintrycket. Se noga vad standarden föreskriver för de olika raserna.
Stjärtställningen och stjärtens form och utseende är också mycket viktig. Standarden måste på den här punkten noga följas. För många raser är stjärtställningen och formen på stjärten en mycket viktig kardinalpunkt. På poängkortet står balans inom parantes, eftersom den har betydelse för både rygg, vingar och stjärt. Även benens ställning och placering under kroppen påverkar djurets balans.
Huvud och kam (ögon, näbb, öronskivor och haklappar)
Högst 15 poäng
Här tänker man först och främst på huvudets form och storlek. För vissa raser krävs dessutom ett speciellt karaktärsdrag. Man bedömer också vissa fel såsom blekhet, vitt i ansiktet m.m. Det gäller att djuret har den kamform som är föreskrien för rasen . Även kammens struktur och placering har stor betydelse.
Ögonen skall vara livliga och klara och ge uttryck för livskraft och hälsa.
Dessutom skall ögonen ha för rasen föreskriven färg-något som har stor betydelse
för avelsarbetet. Fel färg eller svag färg kan vara tecken för degenerering
(inavel). Fel färg kan även tyda på att djuret ej är rasrent.
Näbben skall ha den form och färg som är föreskriven rasen eller
varieteten. Öronskivorna skall ha rätt form, storlek och färg och vara
fria från skorv och svamp.
Haklapparna skall ha rätt storlek och struktur enligt standarden. De skall vara välplacerade och harmoniska (i rätt proposition till huvudet). Observera! Skador på huvudet, skråmor och sår, som domaren anser har uppstått under transport eller på utställningen t ex. Tuppar som slagits och hackat genom burnätet, bedöms i regel milt eller inte alls.
Fjäderdräkten, färg och teckning, över- och underfärg (hätta, skägg och benbefjädring)
Högst 20 poäng
Fjäderdräkten skall vara glansfull och fjädrarnas struktur skall överensstämma med standardbeskrivningen. Här bedöms fjädrarnas bredd, dunighet och om fjäderdräkten är lös eller om fjädrarna ligger stramt intill kroppen. Smutsig, sliten eller direkt misskött fjäderdräkt bedöms inte här, utan vid punkten "skötsel, hälso- och utställningstillstånd", där djuret får poängavdrag och skriven anmärkning.
Färg och teckning skall överensstämma med standardbeskrivningen. Man kan emellertid ställa något större krav på enfärgade djur (vita och svarta) än på djur med mer komplicerad färg och teckning. Vissa teckningsmönster kan vara mycket svåra att få fram på raser, som skall ha en lös och dunig fjäderdräkt och det bör man ta en viss hänsyn till.
Med överfärg menas den färg djuret har på ytan, alltså fjäderdräktens ytterfärg. ( Det är viktigt att belysningen är den rätta i utställningslokalen. Vissa lampor kan ge helt fel intryck av färgen). Underfärgen är densamma som dunfärgen. För avelsarbetet har dunfärgen ofta mycket stor betydelse.
Hättan, hos de raser som skall ha sådan, är en kardinalpunkt och det är därför viktigt att den i form, storlek, fjäderstruktur o a överensstämmer med standardbeskrivningen. Hättan bedöms alltså här och inte under "Huvud och kam".
Skägget är också en s k kardinalpunkt, hos de raser som skall ha skägg, och bedöms därför ganska strängt. Benbefjädringen bedöms alltså här och inte under punkten "Ben och tår". Struktur och färg skall överensstämma med standarden.
Ben och tår
Högst 5 poäng
Här bedöms först och främst benens form, längd och placering. Färgen skall vara den rätta. En viss hänsyn tas till hönor, som är i stark värpning. Här kontrolleras även tårnas antal, utseende och placering.
Rangordning
Inom varje avdelning skall djur, som tilldelats hederspris, placeras enligt följande:
1. Högst poängbedömda djur.
2. Är ställningen lika, går tecknat djur före enfärgat.
3. Är ställningen fortfarande lika, går tupp före höna.
4. Är ställningen fortfarande lika, gäller högsta poäng för typ och
helhetsintryck.
5. Är ställningen fortfarande lika, gäller högsta poäng för färg och
teckning.
6. Är ställningen fortfarande lika, avgör skiljedomare utsedd av
utställningskommittén.
7. Saknas skiljedomare , avgörs ordningen genom lottning.
Bedömning och ansvar
Hur ett djur skall bedömas i varje detalj och hur många poäng de skall få på varje punkt eller hur mycket som skall dras ifrån för varje fel, kan man inte läsa sig till. Det bygger på erfarenhet! Det är en förutsättning att domaren har kunskap om den fjäderfä-ras, som vederbörande skall bedöma.
Det räcker inte att finna den rätta slutpoängen. Det är också mycket viktigt att varje delpoäng på kortet står i relation till den poäng man ger på helhetsintrycket. Man måste också vid bedömningen ge upplysning om felens karaktär genom understrykningar på kortet och genom skriftliga kommentarer.
Det finns ingen exakt skala på hur mycket som skall dras av vid varje enskilt fel. Domarens erfarenhet har här sin stora betydelse. När man vid bedömning av fjäderfä lägger stor vikt vid de helt yttre egenskaperna såsom fjäderfärg, fjäderstruktur, stjärtställning, kamform och liknande, har det inget att göra med djurets produktionsegenskaper, utan har endast betydelse för rasen eller färgvarieteten.
Det kan vara mycket svårt att avla fram fjäderfä med ett perfekt utseende och med rasens karaktäristiska drag, men det är ännu svårare att få fram djur, som inte bara har det rätta utseendet, utan också är goda produktionsdjur.