Hur det hela började

I begynnelsen...

Mitt fågelintresse väcktes redan när jag var mycket ung. Min morfar, som var en riktig naturälskare, lärde mig allt om djur och natur. Vi tittade ofta på fåglar och jag fick lära mig namnen på dem alla, eller åtminstone försöka. Min första fågelbok fick jag av honom i unga år, en bok jag fortfarande har kvar om än i något slitet skick då den har används flitigt under åren som gått.

Mina första burfåglar fick jag när jag fyllde 9 år. Vilken lycka, alldeles egna fåglar. Det var ett par nymfparakiter som mina föräldrar hade köpt av min kusin som på den tiden födde upp dessa fåglar. Nu började jag för första gången intressera mig för avel, om man nu kan kalla det för det :) Det dröjde inte länge innan de fick sina första ungar. Sen gick allt utav bara farten och innan jag visste ordet av hade jag mänger av nymfparakiter i olika färgvarianter och även ett par undulater införskaffades senare.

Mina första höns kom något senare. Jag hade fyllt 14 år innan jag blev ägare till några. Då jag har förmånen att ha växt upp på landet med morföräldrar som hade en stor gård kom jag på den vägen i kontakt med höns.

Flera gånger varje år åkte de iväg och köpte slakthöns. Höns som hade gjort sitt på hönserierna och inte ansågs duga till något mer än att ätas upp. Under flera års tid försökte jag övertala mina föräldrar att jag skulle få några av dessa hönsen, inte till mat utan för att jag så gärna ville få mina egna höns och ägg. Till slut gav de med sig och jag fick hem 6 stycken stackars hönor som inte såg mycket ut för världen. Med mycket omsorg och en stor portion kärlek lyckades jag snart få dem friska och fina igen.

Det dröjde inte länge innan jag kom på att mina höns inte kunde klara sig utan en tupp. Sagt och gjort, jag såg en annons i tidningen om en som hade Skånska blommehöns-tuppar till salu och ganska snart hade jag fått hem min första tupp. Han fick namnet Titus. Det här blev också min första kontakt med lantrashöns.

Under årens lopp som jag har haft uppfödning av höns har jag hunnit med att prova många olika hönsraser. Under flera år hade jag stor brahma, faverolles, maran, paduan, orpington, åsbohöns, skånska blommehöns, dvärgsilke, dvärgkockin, grönäggsvärpare och både stora och små korsningshöns.

Under flera år hade jag även 5 stycken Nandustrutsar som jag åkte och hämtade när de var 2 dagar gamla.

När det gäller hönsen så är det dock alltid de benbefjädrade dvärghönsen som jag har varit trogen i alla dessa år.