En gul kyckling och en svart kyckling och en påfågelunge i fotostudio.

Avel och kycklingar

Avelsgrupper

En avelsgrupp bör bestå av 2-5 hönor på en tupp. Ju fler hönor gruppen består av ju sämre kommer befruktningen av äggen att bli. Värt att tänka på är även att ju äldre tuppen är, desto mindre hönor klarar han av att befrukta. Oavsett avelssyftet skall djuren skall vara friska, starka och välutvecklade.

Om målet med avelsarbetet är att förbättra raserna enligt rasstandarden bör man och avla på djur som är så lika standarden som möjligt. Djuren bör vara lika varandra i både typ och utseende och man ska aldrig avla på djur där tupp och höna har samma fel. 

Befruktning och fortplantning

När tuppen skall till att uppvakta hönan kan det många gånger te sig brutalt i våra ögon. Tuppen börjar med att gå runt hönan i cirklar med släpande yttervingar och om hon då är parningsvillig stannar hon upp och trycker sig mot marken, fäller ner vingarna och viker undan stjärten. När  tuppen sedan hoppar upp på hönans rygg håller han fast sig i hennes nackfjädrar varvid de pressar kloakerna mot varandra. Det är inte alltför ovanligt att hönorna blir så uppvaktade att de helt enkelt blir kala i nacken eftersom tuppen håller sig fast i hennes nackfjädrar.

Efter att en fertil tupp introducerats i en hönsgrupp kan de första befruktade äggen läggas efter 30-36 timmar. Om man endast har en tupp och många hönor kan det dock ta flera dagar innan samtliga hönor är befruktade. Man bör åtminstone vänta upp till en vecka innan man kan förvänta sig att flertalet ägg är befruktade, ännu längre om tupp eller hönor är gamla.

Varje ejakulation innehåller miljontals spermier, som vandrar upp i äggledaren där befruktningen sker i äggledartratten. Spermierna kan stanna kvar där i upp till tre veckor och befrukta ägg.

Benbefjädrade dvärhöns, Sabelpoot, kycklingar

Insamling av ägg

När man har satt samman sin grupp bör man i regel vänta 3 veckor innan man börjar samla in äggen, detta för att den sociala rangen bland hönorna ska vara uppgjord men framförallt för att man ska kunna vara helt säker på att det är rätt tupp som blir far till kycklingarna.

När man väl satt samman sin avelsgrupp är det också viktigt att se till att man fodrar dem med ett välbalanserat foder. Om fodret inte är rätt sammansatt och det är otillräckligt med vitaminer och mineraler kan kycklingen komma att få en dålig start i livet eller till och med bli missbildad i ägget.

De första äggen som läggs på våren är i regel obefruktade. Det tar ett tag för både hönorna och tupparna att komma i rätt "vårstämning". Äggen är i regel skiftande i storlek varför det kan vara bra att vänta med insamlandet av ägg tills de har kommit igång ordentligt med värpningen.

De flesta hönor lägger ägg tidigt på morgonen. Man bör se till så att redet där äggen läggs är fyllt med rent och torrt strö. Dessa ägg bör samlas in flera gånger per dag för att på så sätt minska tiden som de ligger i redet och risken att de ska smittas av några bakterier minskar. Om man tar för vana att göra detta minskar risken för spruckna, smutsiga ägg och hindrar äggen från att börja utvecklas när det är varmt ute. Embryot börjar redan att utvecklas vid temperaturer över 22 grader C.

De ägg som man skall samla in ska vara så rastypiska som möjligt. Plocka endast ägg som har bra form och skalkvalité. Att skalkvalitén är bristfällig kan bero på tillfälliga orsaker, brister i fodret eller fysiologiska defekter. Ägg som är för stora/små, har ovanlig form, sprickor m m ska därför inte läggas i kläckaren. Äggformen och utseendet kan också kan vara arvsbetingade och bör av den anledningen sorteras bort. De raser där äggens färg och kanske också storlek är specifik för just den rasen bör man ta hänsyn även till detta, t ex Welsumer, Araucana och Maran m.fl.

Ägg som har sprickor, annorlunda form, tunna skal, för stora eller små bör inte användas. Dessa skall sorteras bort då de sällan kläcks. 

Ägg som är stora kläcks i regel dåligt medan små ägg resulterar i små och ofta svaga kycklingar.

Förvaring av ägg

Att förvara kläckägg i kylskåp är inte att rekommendera. Det har gjorts undersökningar där det visar att ägg som förvaras under 8 grader och över 22 har en högre dödlighet av embryot. Det som främst begränsar lagringstiden av ägg är den avgång av vätska som ständigt sker. Denna process som leder till att äggen torkar ut går inte att förhindra men förloppet kan bromsas om omgivande temperatur och luftfuktighet är optimala.

Äggen bör förvaras i temperaturer som ligger mellan 13-18 grader och den relativa luftfuktigheten bör ligga på ca 75%. Optimala förhållanden till trots bör ägg inte förvaras i mer än 10 dagar då kläckbarheten därefter minskar. Bästa kläckresultatet får man från ägg som ej är över 7 dagar gamla. I undantagsfall kan ägg lagras i upp till 14 dagar men därefter sjunker kvalitén rejält. Ju färskare ägg desto bättre! 

För att kunna hålla ordning på hur gamla äggen är kan man ta en blyertspenna (använd ej tuschpenna & liknande då detta kan förgifta embryot) och skriva värpdatum på äggen.

Under tiden som man samlar in äggen bör man lägga något över äggen under förvaringen för att förhindra att det kommer smuts och damm på dem.

Äggen ska under insamlandet förvaras med den spetsiga änden neråt.

Vändning av ägg

Ett smidigt och enkelt sätt att förvara sina ägg på är i ett vanligt äggfack. Den spetsiga änden av ägget placeras nedåt i äggfacket för att luftbubblan i ägget skall hamna rätt.

Under tiden som äggen samlas in är det viktigt att man vänder på dessa för att förhindra att embryot fixeras vid skalhinnan och klibbar fast. Vänder man äggen två gånger dagligen under insamlandet minskar risken för ett dåligt kläckresultat.

Äggen skall under förvaring vändas minst två gånger per dygn, annars finns det risk att det eventuella embryot fixeras vid skalhinnan och fastnar.

Detta kan man åstadkomma på flera sätt, en vanlig metod är att man låter äggfackets ena kortsida vila på t.ex. ett annat äggfack. Då får man en lutning om ca 30 grader som är lätt att skifta genom att man flyttar upp den andra kortsidan på äggfacket (det är det här som kallas för att vända ägg). Ett tips är att man skriver "morgon" på den ena kortsidan respektive "kväll" på den andra , för att lättare kunna hålla ordning på vändningen.

Ett annat sätt som bygger på samma princip är att man bygger en vippbräda. Man tar en skiva och lägger över en kloss så att man får en gungbräda. Där på placerar man sen äggkartongen.

För att inte äggsnoddarna som håller gulan på plats ska trassla ihop sig bör man inte rulla ägget under vändningen utan vändningen bör ske åt höger, vänster, höger, vänster etc. Genom att rulla äggen i samma riktning dag ut och dag in kan man skada det ömtåliga systemet hos det  utvecklandet embryot.

Tänk på att begreppet "vända äggen" INTE skall tolkas bokstavligt, man skall t ex inte vända kartongen upp och ner då äggens luftbubbla hamnar fel.

Transport av ägg

Om man har transporterat ägg en längre sträcka är det viktigt att de får stå stilla i ett par dagar innan man lägger in dem i maskinen. De skakningar som uppstår vid transport kan medföra att äggsnoddarna tappar sitt fäste. Äggens vila gör att detta kan stabiliseras igen, samtidigt hinner gulan inta sitt normala läge och groddskivan vänds åter uppåt.

Tvätt av ägg

Ägg skall helst inte tvättas om det inte är nödvändigt. När hönan lägger ägget överdrages det med ett sekret från slidans slemhinna. Detta överdrag stelnar efter läggningen och bildar en skyddande hinna kring ägget. Denna skyddande hinna löses upp genom tvättning. Om hinnan har lösts upp lämnas porerna öppna och vattenavdunstningen från ägget ökar, vilket medför risk för uttorkning när ägget skall kläckas. Ägget blir också känsligare för bakterier som lättare kan tränga in genom porerna. Är äggen rena låter man därför bli att tvätta dem.

Mekanisk rengöring är alltid att föredra. Lätt smutsade ägg bör helst göras rena genom att man tar en bit fint sandpapper och tar bort smutsen med. Riktigt smutsiga ägg bör aldrig användas då de redan med all säkerhet är infekterade.

Om man behöver tvätta äggen ska detta göras med en trasa med ljummet vatten, dock max 40 grader C. Det är viktigt att vattnet alltid är varmare än ägget, annars dras smutspartiklar in i ägget. Det varma vattnet får ägget att expandera och försvårar för bakterier att tränga in. Man bör inte heller lägga äggen i vatten. Om äggen tillåts ligga i vattnet en stund kan temperaturskillnaden jämnas ut och bakterier får en större chans att ta sig igenom porerna.

Efteråt lägger man äggen att torka på en handduk. Var noga med att äggen är helt torra innan förvaringen. Placera aldrig fuktiga eller våta ägg i äggkartonger för förvaring.

Glöm inte bort att tvätta händerna varje gång du hanterar kläckäggen, tänk på att du själv kan förorena äggen med eventuell smitta.

Desinficering av ägg

Till desinficering av kläckägg kan man använda sig av Virkon S. Blanda vätskan i t ex en blomspruta och spraya desinfektionsmedel på hela äggytan. Vätskan skall vara varmare än ägget men max 40 grader C. Efteråt lägger man äggen på en ren och desinficerad plats där man sedan låter äggen lufttorka.

Tänk på att du själv kan föra med dig smittämnen så var alltid noga med att tvätta dig om händerna när du hanterar de desinficerade äggen.

Glöm inte bort att även desinficera äggkläckningsmaskinen och all tillhörande utrustning.

Genomlys äggen

För att ta reda på om ett ägg är befruktat eller ej, genomlyser man det med en s k äggprovare. Enklast gör man detta i ett mörk rum efter ungefär en vecka. Ägg som har vita/ljusa skal kan man lysa redan efter 5 dagar medan ägg med mörka skal kan vara svåra att se genom, därför kan man få vänta upp till 14 dagar innan man kan se säkert. Är ägget befruktat kan man se något som liknar ett spindelnät, om det är obefruktat är det klart och det man kan se är en svag skugga av äggulan. Känner man sig det minsta osäker låter man ägget ligga kvar ett par dagar till. Efter 14 dagar bör man lysa äggen en andra gång för att ta bort eventuella ägg där embryot har dött.

Obefruktade och döda ägg skall plockas ur maskinen då de kan sprida sjukdomar och bakterier till de andra friska äggen och sura ägg kan t o m explodera i kläckaren.

Kycklingen andas genom äggskalets porer under utvecklingen (vilket sker med hjälp av en navelförbindelse med en speciell fosterhinna), och om dessa blir igentäppta av smuts eller äggrester från kläckta ägg får kycklingen svårt att andas.

Äggets olika faser
  1. Friskt ägg.
  2. Obefruktat ägg efter ca 1 vecka (s k klarägg).
  3. Död grodd efter ca 1 vecka. (observera ett mörkt streck)
  4. Död grodd efter 1-2 veckor (observera mörk blodring)
  5. Dött foster efter ca 2 veckor (observera mörkt parti med klara kanter).
  6. Levande grodd efter ca 1 vecka (observera blodkärl i den s k "spindeln").
  7. Levande foster efter ca 2 veckor (observera blodkärl och mörkt parti).
  8. Levande foster efter ca 3 veckor (helt mörkt) för stor luftblåsa.
  9. Dito med för liten luftblåsa.
  10. Dito med lagom luftblåsa.//Källa Hanegället
Äggschema, äggutveckling
Fostertillväxt

Embryot utvecklas i groddskivan ovanpå äggulan.

38 timmar Hjärtat har utvecklats så att dess pulserande rörelser kan iakttas.
3:e dygnet Början till såväl vingarnas och benens utveckling
4:e dygnet Gulan genomträngd av små röda blodkärl. Dessa kärl hämtar näring från gulan till fostret.
4-5:e dygnet Fortsätter utvecklingen av de redan anlagda organen.
6-7:e dygnet Vingar och ben börjar utvecklas. Munöppningen börjar formas till en näbb, och kroppens yta visar anlag till fjädrar.
8:e dagen Fjäderanlagen syns tydligt.
9:e dagen Fågelns konturer börjar ta form.
13:e dagen Fjäderpapiller över hela kroppen. Hornfjäll och klor på fötterna har börjat att utvecklas.
15:e dagen Skelettet färdigutvecklat. Näbben har fått en hård spets, äggtanden
19:e dagen Förbrukat det mesta av gulans näring som dras in i bukhålan, s k gulesäcken.
21:e dagen Kycklingen petar hål på skalhinnan för att nå luftblåsan. I detta stadium börjar kycklingen andas med lungorna. Den fyller lungorna med luft, så att den blir stark nog att bräcka skalet med "äggtandens" hjälp. När skalet bräcks, upphör navelcirkulationen.

Den mest kritiska perioden av ruvningen är mellan 18:e och 21:dygnet. Gulesäcken skall dras in ordentligt, kycklingen ska få hål på skalhinnan för att komma åt luftblåsan, den måste dessutom vara tillräckligt stark för att bräcka skalet. Ligger den då fel i ägget kan den inte komma åt luftblåsan. Luftfuktigheten är därför A och O de sista två-tre dagarna. Är luften för torr kan kycklingen torka fast i skalhinnan. Om luftfuktigheten varit för hög kan kycklingen drunkna och i luftblåsan kan det finnas för lite luft då luftblåsan är för liten.
 

Kycklingarna 

När kycklingen är nykläckt kan den stanna kvar i kläckaren i upp till två dygn. De första 48 timmarna lever den nämligen av gulesäcken och skall då inte ha någon mat. Däremot ska man ge dem vatten med en gång (tillsätt gärna mangansulfat de första dagarna, 1 tsk per liter) då de fort kan bli uttorkade annars. Om de fodras för tidigt får de lätt maginfektioner, som syns på avföringen som blir klibbig och slemmig. Den klumpar då lätt ihop sig och sätter sig fast vid tarmöppningen. Kycklingarna blir hängiga och i värsta fall kan de dö. Om det bildas klumpar som sätter sig utanför kloaken kan man ta bort dem mycket försiktigt  genom att blöta upp klumpen med en trasa med ljummet vatten och sen försiktigt peta bort avföringen.

Värme

När kycklingarna har torkat och stabiliserat sig  är det dags att flytta dem. Nu ska de sättas under en värmelampa, temperaturen ska vara runt 34 grader C. Om temperaturen är för hög kommer kycklingarna att lägga sig i en ring runt lampan, om det är för kallt lägger de sig tätt ihop.  

Ett annat tecken på att det är för kallt är att avföringen klumpar fast sig i baken på kycklingarna.

Om kycklingarna tillåts att ha hög värme länge kan det orsaka att kammen växer för fort och blir alldeles för stor.

Extra värme behöver de ha tillgång till tills de är runt 6-8 veckor gamla, det är den tiden det tar för kycklingen att bli fullt befjädrad. Tiden beror både på vilken ras det är och vilken temperatur det är utanför värmelampan. Om kycklingarna hade gått med en hönsmamma så är det ungefär vid denna tidpunkten som hon förskjuter dem.

 



 

Nyckläckt kyckling, japanska silkeshöns

Nykläckt kyckling, japanska silkeshöns

  

Tillgång till sand/grus

När det gäller kycklingar så enda gången som man behöver ge dem grus är när de har tillgång till korn/vete etc. Små kycklingar som ges kycklingfoder eller kokta ägg behöver inte grus.

Ge INTE kycklingarna snäckskal. Snäckskal används till äggläggande hönor för att ge dem extra kalcium till äggskalsproduktionen. Extra kalcium till små kycklingar däremot kan orsaka benutvecklingsproblem.

Foder

När det gäller foder så är det ett alldeles för stort kapitel för att jag ska kunna gå in på det närmare så jag kommer endast nudda vid ämnet här.

Kycklingarna behöver ett speciellt kycklingfoder den första tiden, detta för att tillgodose deras behov som växande individer. Detta är ett komplett foder som gör att de ej behöver ges något annat foder under tiden. De kan och bör ha fri tillgång till foder då de ej är benägna att äta för mycket till skillnad från katter, hunder och inte minst hästar.

Man kan även ge dem kokt, hackat ägg som är en stor favorit hos våra kycklingar. Däri kan man också blanda lite majsmjöl, majsmjölet är väldigt bra då det lätt blir omsatt i fåglarnas tarmar och bildar då föreningar som lätt tas upp. Dessutom verkar de tycka om majsmjöl även när övrigt foder får stå orört.

Grönfoder börjar vi redan att ge vid en veckas ålder. Gräslök klippt i små bitar är alldeles utmärkt att börja med, det sägs även att gräslök kan förebygga begynnande coccidios.

Placera fodret så det är lätt att hitta för kycklingarna och lättåtkomligt utan att de ska behöva lämna värmezonen.

När kycklingarna har blivit 6-8 veckor gamla kan man övergå till ett tillväxtfoder som man sedan fodrar dem med till de har blivit runt 18 veckor gamla. Från att de har blivit 18-21 veckor gamla (beroende på ras) kan man börja ge dem ett värpfoder alternativt allfoder.

Vatten

Rent och fräscht vatten måste finnas tillgängligt hela tiden till kycklingarna. Det finns små vattenautomater som är speciellt lämpade för små kycklingar vilka är bra att använda medan de är små men var uppmärksam då de minsta kycklingarna även kan drunkna i dessa något vi tyvärr själva har fått erfara. För säkerhets skull kan man ta och lägga glaskulor eller dylikt där kycklingarna kommer åt att dricka av vattnet.

Om man inte har tillgång till dessa kan man ge vattnet i små, grunda skålar men då är det viktigt att man lägger glaskulor, stenar eller dylikt i vattenskålen så att inte kycklingarna kan drunkna i vattnet.

Var noga med att placera vattnet i närheten av värmelampan så att kycklingarna lätt kommer åt att dricka utan att behöva gå ifrån värmen.

Underlag/Ströbädd

Lämpligt strö till kycklingarna är kutterspån, vanligt sågspån, tvättad sand alternativt havssand eller hackad halm. Sanden har som fördel att den är lätt att hålla ren, den dammar inte och kycklingarna gillar att picka i sig sanden.

För att kycklingarna ska få en möjlighet att utveckla rätt benmuskler så kan det också vara på sin plats att ha en grön plastmatta underst (grön dörrmatta som liknar gräs). Den förhindrar att benen glider isär som i sin tur kan ge kycklingarna benfel.