Sjukdomar


Coccidios

Höns är inte de enda djur som drabbas av coccidios. Kalkoner, gäss, ankor, kaniner med flera angrips också av coccider.

Coccider återfinns naturligt i nästan alla jordarter och även naturligt i djurens tarmar. Coccidios är en mag-tarmsjukdom som orsakas av encelliga parasiter (s k protozoer), som lever och förökar sig i värddjurets tarmkanal och förstör olika delar av matsmältningssystemet, beroende på stam. Det finns ungefär 9 olika stammar inom släktet Eimeria som angriper höns. En del av dessa stammar är ifrågasatta men de flesta är verifierade.  Hela processen från upptagandet till spridningen av oocyster (utanför kroppen har de formen av små ägg , så kallade oocystor) i spillningen är mellan 4-6 dagar. Coccidios är både mycket vanlig och mycket smittsam.

Symtom
Ett tecken på coccidios kan vara att avföringen är lös och ibland blodblandad beroende på vilken typ det är. Djuret äter och dricker dåligt, burrar upp sig och står och hänger med sänkt huvud, vingar och stjärt

Orsak
Då det ligger i hönsens natur att rota runt och picka i bland avfall (och gödsel) gör det dem mer  sårbara för coccidios. Hastiga miljö- och foderombyten, väder och dåligt rengjorda hönshus som orsakar kalla och blöta djur påverkar djurens allmäntillstånd, detta gör att det kan bli obalans och djuren insjuknar i coccidios.

Coccidios drabbar alla åldrar men främst kycklingar är utsatta. Äldre djur blir sällan sjuka då de vanligen utvecklat ett immunförsvar mot coccidios. Mottagligheten för coccidios är ärftligt betingad och varierar både inom och mellan raserna. Genom avel kan man få fram mer motståndskraftiga djur men helt fri blir man aldrig.

Smittspridning
Smittan sprids via avföringen från tidigare smittade fåglar. De pickar i sig avföring som finns i ströet eller på marken, inte alltför ovanligt är att djuren har druckit förorenat vatten. Man måste också vara noga med besökshygienen då man själv kan bära med sig smittan via redskap eller skor som varit i en annan hönsgård.

Behandling
Äldre djur kan i regel klara sig utan behandling, här kan man först prova att ge dem filmjölk. Djuren mår bra av mjölk och cocciderna dåligt av surheten. När det gäller kycklingar är det betydligt viktigare att man handlar snabbt, här finns ingen tid att experimentera. De drabbas hårt av diarrén och dör snabbt efter insjuknandet. Kycklingarna behandlas med ett sulfapreparat som heter Esbetre, som är ett pulver som löses i vattnet. Det är receptbelagt och måste skrivas ut av veterinär. Har kycklingarna redan blivit starkt medtagna får man hjälpa dem att få i sig medicinen. Det gör man lättast genom att ta en liten plastspruta (utan nål) och spruta in medicinvattnet i näbben. Ge gärna djuren multivitamin efter avslutad behandling.

Pris för ett paket med Esbetre är ca 300 kr.

Man skall hela tiden vara noga med att hålla rent och se till att det är torrt i hönshuset kan inte påtalas ofta nog. Det hjälper till att hålla oocystbeståndet nere (vilka trivs i varma, fuktiga miljöer) och ger dina fåglar bättre förutsättningar att hålla sig friska och bättre chanser att överleva en infektion.

Mareks sjukdom - Hönsförlamning - Neurolymfomatos

Marek är en av de allra vanligaste sjukdomarna hos våra hobbyhöns.

Mareks sjukdom orsakas av ett herpesvirus som resulterar i hög dödlighet. Det är en infektionssjukdom som förlöper med inflammationer i nervvävnader och/eller tumörbildning i nerver och inre organ. Mareks sjukdom  förekommer i två huvudformer, beroende på vilken kroppsdel som är angripen.

Mest utsatta för infektion är unga fåglar. Flest dödsfall orsakade av Mareks sjukdom inträffar mellan 7-24 veckors ålder men i vissa fall uppträder inte sjukdomen förrän senare i livet. De flesta som utvecklar Mareks sjukdom dör. Under senare år har det blivit en ökning av Mareks sjukdom beroende på nya stammar av virus och mer snabbväxande , mer mottagliga fåglar.

Nervsystemet
I denna form är det nerverna, framförallt sciatic (huvudnerven till benen), som är angripna. Djuren påträffas oftast med ett ben framåt och det andra benet riktat bakåt. Fåglarna blir oförmögna att stå, blir förlamade och tynar sakta bort i brist på mat och vatten. I de flesta fallen utvecklar sig förlamningen snabbt. När nerverna  i brösthålan blir angripna kan man också få se förlamningar av vingarna, andnöd, onormala ställningar och rörelser, konstiga huvudvridningar och sned stjärt.

Invärtes
I denna formen, är grå-vita tumörer funna i njurar, levern, hjärta och andra organ. Fåglarna kan visa tecken på depression, förlamning, förlorad aptit, viktminskning, blodbrist (bleka kammar), uttorkning och ibland diarré. Vissa fåglar kan dö utan att ha uppvisat några som helst tecken på sjukdom.

I vissa fall drabbas även iris. Det är ett fenomen som heter ögonlymfomatos. Detta är tumörbildningar i ögats regnbågshinna, som blir gråaktig och växer över pupillen. Detta kan leda till blindhet.

Hudleukos är också en missbildning till följd av Mareks sjukdom. Huden blir full av tumörer, som ger svullnader. Detta förekommer över hela kroppen men är mest framträdande på bröst, rygg och haser.

Smittspridning
Viruset sprids från fågelns hudceller och särskilt från fjäderfolliklernas celler. Dessa celler stöts hela tiden bort och utgör då en betydande del av det damm som finns i hönshuset. Djuren smittas av dammet som de andas in. Mareks sjukdom smittar ej via ägg.

Inkubationstiden är mellan tre och femton veckor men redan tre veckor efter det att fågeln är infekterad börjar de själv avskilja viruset. Marekviruset kan överleva utomhus i upp till 8 månader. Viruset är väldigt smittsamt och när det väl är introducerat i en flock förs det vidare till ovaccinerade fåglar snabbt. Många friska fåglar kan vara kroniska smittbärare och infektera andra trots att de själva är helt friska.
 


vaccination av dagsgammal kyckling mareks, hönsförlamning
Foto: J.Clevin. Här ser ni hur man
injicerar en dagsgammal kyckling.

mareksvaccinet, hönsförlamning
Foto: J.Clevin. Bilden föreställer
marekvaccinet.

 

Behandling
I dag finns inget känt botemedel mot Mareks sjukdom. Sjuka fåglar bör tas bort från flocken och avlivas. De andra fåglarna är troligtvis redan infekterade i detta stadiet.

För att förhindra utbrott av Mareks sjukdom finns ett par olika tillvägagångssätt.

Resistensavel: Genom rätt anpassad avel kan man få fram djur som får en god resistens mot sjukdomen.

Vaccination
Vanligast är dock att man vaccinerar sina kycklingar när de endast är ett par dagar gamla. Vaccinet i sig utplånar inte Mareks sjukdom. Kycklingar som vaccinerats är smittbärare, så börjar man att vaccinera måste man vaccinera alla kycklingar i kommande led. Om man blandar vaccinerade djur med ovaccinerade riskerar dessa att bli sjuka.

Vaccinet baseras på levande virusstammar. Det är framtaget på ett herpesvirus som drabbar kalkoner men som är helt ofarligt för höns. Detta vaccin ger oftast ett fullgott skydd. Vaccinet är receptbelagt och skrivs ut av veterinär.

Priset är 15 öre dosen/ 150 kr för en flaska och räcker till 1000 djur.

Äggledarinflammation - Salpingit

Är en mycket vanlig sjukdom, speciellt hos högproducerande värphöns. Hos högproducerande höns belastas äggledarna hårt och blir extra känsliga.

Orsak
Den drabbar höns i alla åldrar. Viktigt här är att rengöra redena ofta så att inte äggledaren infekteras då slemhinnan kommer i beröring med smutsigt strö i redet när kloaken vänds ut och in vid äggläggningen. Äggledarinflammation ses ofta tillsammans med bukhåleinflammation som i sin tur kan göra den nedre delen av buken svullen och varfylld.

Symtom
Illaluktande vita flytningar från kloaken, missbildade ägg och tunnflytande avföring är alla klara symtom på äggledarinflammation. Om obehandlad kommer hönans allmäntillstånd att försämras, hönan får en pingvinliknande kroppshållning med stjärten nedåt. Om det fortgår dör hönan.

Behandling
Det man kan börja med att göra är att spola den nedre delen av kloaken med en varm koksaltlösning. Sjukdomen kan behandlas med penicillin  men svårt sjuka hönor bör avlivas då de oftast blir sterila och sjukdomen lätt återkommer.

Förebyggande åtgärder
Smittan förebyggs bäst genom att man, som påpekats tidigare, ser till att hönshuset är rent och dammfritt och att ströet i redena byts ofta.

Fotböld
Ses ofta bland tyngre hönsraser.

Orsak
Uppkommer oftast då bakterier trängt in i små, vanligtvis obetydliga sår i huden varvid det bildas förhårdnader och svullnader som blir till variga sår. Trampdynan svullnar upp och blir hård. Dessa infektioner uppkommer i regel då fågeln skadat sig på t. ex. vassa kanter på fodertråg, nät som har utstickande skarpa hörn, glasskärvor eller träflisor från t.ex. sittpinnar. Blött strö och kladdiga hönsgårdar gör också att det är större risk för hönsen att drabbas av fotbölder. Sjukdomsförloppet är långsamt och orsakar hälta. I akut stadie är det mycket smärtsamt för hönsen.

Förkylning

Någon gång i hönsens liv händer det att de drabbas av en vanlig förkylning. Det kan drabba alla åldrar och de vanligaste orsakerna är att djuren har blivit kalla och blöta och utsatta för drag. Var därför väldigt noga med att hönshuset hålls torrt och dragfritt.

OBS! Ej att förväxla med de allvarligare sjukdomarna ILT och kronisk hönssnuva.

Symtom
Djuren börjar att nysa och hosta och ögonen kan börja att rinna. Djuren burrar upp fjäderdräkten och sitter mest och sover med hängande huvud.

Behandling
Man behandlar t ex med Terramycin som blandas ut i vattnet. Antibiotikan är receptbelagd och skrivs ut av veterinär. Pris ca 350 kr för en burk.